312 Regler

3:12-förslaget hård skattesmäll mot entreprenörskap

KOMMENTAR Villkoren för aktiva ägare i fåmansföretag riskerar att kraftigt försämras. Den så kallade 3:12-utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Förslagen innebär sammantaget skatteskärpningar på närmare 5 miljarder kronor. Om skärpningarna genomförs skulle det slå hårt mot entreprenörskap och därmed investeringar och jobb. Förslaget riskerar även slå hårt mot statskassan. Det skriver Johan Fall, chef på Skatteavdelningen.

 

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna har i dag lagt fram ett flertal förslag som sammantaget innebär en skatteskärpning på företagandet med nästan 5 miljarder kr. Skattesatsen för utdelningar och kapitalinkomster inom gränsbeloppen höjs och en större del av inkomsterna från entreprenörskap ska beskattas som tjänsteinkomst, med de höga skattenivåer som gäller där.  Förenklingsregeln sänks kraftigt och nivåerna i de s.k. löneunderlagsreglerna sänks.

Att utredningsarbetet kunnat leda fram till så skadliga förslag har delvis sin förklaring i regeringens direktiv. Men tyvärr tycks utredningen också ha i brustit allvarligt i sina konsekvensanalyser.

Vid införandet av de 3:12-reglerna var syftet enbart att hantera spänningen i beskattning mellan inkomst av tjänst och på företagande. Reglerna ansågs då motverka företagsamheten och uppfattades av de berörda som illegitim. Under åren har regelverket lättats upp och även fått ett stimulerande syfte. De mest betydande förändringarna skedde vid 2005 års reform. Då sänktes skattesatsen, förenklingsregeln tillkom och utrymmet för utdelning ökades för att bättre spegla ägarnas risktagande utöver tillfört kapital.

Reformerna 2005 och åren därefter har varit en lyckad väg för Sverige. Storleken på utdelningarna inom sektorn har ökat kraftigt. Trots en sänkt skattesats har således staten fått in betydligt mer utdelningsskatt, en närmare beskrivning av utvecklingen finns här. Att dessa skatteintäkter kommer in samtidigt som förutsättningarna för näringslivet förbättrats är centralt att beakta. Det är olyckligt att utredningen inte har prioriterat att analysera och dra lärdomar av tidigare reformer.

Utredningens förslag är djupt bekymmersamt. Ett skifte till väsentligt skärpt entreprenörsbeskattning slår mot företagarnas förtroende för de skattemässiga villkoren för de risker som tas vis investeringar och nyanställningar. Det kan få långvariga negativa effekter för investeringar och syssel­sättningen i Sverige även om en återställare senare skulle aktualiseras. Förtroendet undergrävs när lättnader i regelverken inte kan förutsättas vara långlivade, samtidigt som resultat av nyföretagande och nyinvesteringar genereras först på sikt.

Risken är uppenbar att skatteskärpningar krymper skattebasen och att i slutänden skatteintäkterna inte alls ökar så som kalkyleras av utredningen. Erfarenheterna från hur tidigare lättnader stärkt statskassan talar för motsatsen.

Skattesmällar mot små och växande företag är det sista Sverige behöver. De flesta nya arbetstillfällen skapas idag bland just dessa företag. Detta är särskilt viktigt att beakta nu när multinationella företag varslar om att lägga ned eller flytta ut svenska verksamheter, nyligen aktuellt i bland annat ABB och Ericsson. 

Regeringen behöver lyfta ut och genomföra de förslag i betänkandet som är viktiga för en fortsatt god utveckling inom 3:12-bolagen. Särskilt viktigt är förslaget att slopa de begränsningar som gäller för aktieägare som äger mindre ägarandelar, den s.k. fyraprocentsspärren. Den slår hårt mot företagens möjlighet att rekrytera och styra nyckelpersoner och möjligheten att genomföra incitamentsprogram till anställda i företagen. 

Källa: Svenskt Näringsliv