Penningtvättslagen

 

Den nya lagen kommer att ställa högre krav på många företag som nu måste vara ännu nogrannare i sina riskbedömningar och skaffa rutiner för en god kundkännedom. Man måste ta hänsyn till riskfaktorer för sin bransch, men även att ungefär 800 000 företag och föreningar skall anmäla verklig huvudman till Bolagsverket är ett led i processen. Syftet med det registret är att det ska bli enklare för exempelvis banker och Finanspolis att reda på vilka som verkligen står bakom ett företag. 

Lagen kräver även att företag måste kontrollera om deras kunder är en person i politistkt utsatt ställning, sk PEP (Politically Exposed Person). Med en person i politiskt utsatt ställning avses en person som har, eller har haft en viktig offentlig funktion i ett land, exempelvis stats- eller regeringschefer, ministrar eller domare i Högsta domstolen. Som person i politisk utsatt ställning räknas också en person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation. Bestämmelserna gällande personer i politiskt utsatt ställning ska även tillämpas på familjemedlemmar och kända medarbetare till personer i utsatt ställning. Det kan handla om allt från ministrar och domare till personer som ingår i statsägda företags ledningsorgan. Det är inte förbjudet att göra affärer med PEP eller deras familjemedlemmar men lagen kräver att företagen vet vilka av deras kunder som är PEP.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller rapporteringsskyldigheten kan dömas till böter. Summan kan bli alltifrån 5 000 kronor upp till tio procent av omsättningen närmast föregående räkenskapsår. Vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser av penningtvättslagen kan Finansinspektionen förelägga ett finansiellt institut att upphöra med verksamheten.

Läs mer om: Verklig huvudman

Läs mer om: GDPR

Läs mer om: Lönekartläggning